Kan inte sluta låta bli att tänka att det här beslutet kan ha varit de bästa jag någonsin tagit. Ni vet när man riktigt känner att allting bara flyter på som det ska, jag slipper bry mig om löjliga draman i skellefteå, kan var fri att göra vad jag vill, när jag vill, hur jag vill. Att lära känna nya människor, att vart du än går alltid upptäcka nått nytt, att jobba med något du trivs med, att konstant går runt med ett leende på läpparna (ok överdrift men nästan iallfall) och känna att man egentligen inte saknar något av det man lämnat, för man har lämnat det för något bättre. Så känner jag just nu.  Det är klart jag saknar mina bästa vänner hemma i skellefteå, och saknar min pappa och att slippa laga mat och städa men det är egentligen bara småsaker när man känner att här finns det så mycket mer, och det finns så mycket mer att lära, att ta till sig, att uppleva. Det  kanske bara för idag jag känner såhär, men jag hoppas min lycka och glädje får hålla i sig och att jag får vara så glad som jag är idag, jämt.